Loppan & Livet

Två små lyckohyllor

Av Loppan - 2015-01-12 17:13

Hej här har ni mig igen. E totalslut efter 2 dagar av grubblande o hårslitning. Tito e betydligt piggare nu, vill leka hela tiden o smaskar glatt i sig allt jag sätter i skålen, hittills bara sej o spad o lite piimä men iaf. Jag kan inte fatta va som utlöste rippen den här gången, men d e 3e gången nu på en kort tid så jag håller på o funderar om hans diet lite.

Efter att vi börja me rått kött har han överlag mått bättre. Inga rippen på över 6 månader, vikten gick upp o öron + ögon hölls rena o fina. Allt verka bra. Tills d int va d mer.

Jag tror ju nog lite på stressmage, så d kan väl till o me hända att d e just desamma va han äter. D händer när d händer. Men det känns oxå lite konstigt, då han typ aldrig får rippe när d händer/har hänt nåt jag vet att han stressar över, som FRÄMMANDE främmande på besök, bilåkning eller veterinärbesök.

Senast han var så här dålig var ju hans levervärden avvikande, men inte ville dom undersöka d dess mera för d. Han fick tukilääkitys för levern o eftersom d blev bra me d va d ingenting mer. Sen va han ju oxå bra länge, över hela våren, sommarn o hösten. Men nu e vi tibax på noll igen   


Jag orka int me fler gissningar hos vetten, känner inte för att mata i honom mera antibiotika heller, så d blev rippehoito kotikonstein den här gången. Han fasta 1,5 dygn o börja sen äta kokt sej i mycket spad o med lite piimä o mjölksyrebakterier, i många små portioner under dagen. Ida kom d en riktig liten lort ur honom (JEEEEEEEEE) så ikväll eller imo ska han få liiite mera mat, men jag tror vi håller oss till kokt fisk några dar iaf. Efter d ska jag börja försiktigt med kött igen, men kanske bara 2 sorter nu en månad eller så, o så sakta ta me dom andra oxå, så ser man om han reagerar på nåt av dom.


Sen har jag tänkt testa lämna bort knoplorna helt. Han har ju ätit spannmålsfritt ren nåt år, men jag vet int hur d e me stärkelse egentligen. Vet att många hundar e känsliga för all sorts stärkelse, oxå från potatis, majs, ris osv. En chansning men va har jag att förlora? Istället för piimän ska han få mjölksyretabletter o eftersom en del vitaminer o näringsämnen faller bort (knoplorna) måste han oxå börja få åtm extra kalcium o d-vitamin. I mitt desperata sökande hittade jag en intressant artikel om linfrökross. Också på flera andra ställen har jag läst att linfrökross kan vara bra för hundar med just stressrelaterad rippe. Så det ska vi alltså oxå testa. D e nu så långt jag har kommit so far, o d får räcka, for now. Ja känner mig som ett jävla russin me alla dessa rynkelskrynklor. Om ungarna ger mig gråa hår så vet ni by now va doggen ger mig, förutom alla pussar o all kärlek o motion förstås   

Om nån har någo liknande erfarenheter eller tips eller så får man mer än gärna skriva åt mig!! här i kommentarerna eller så rikit per mejl (loppan@mail.com). D e så otroligt frustrerande o tungt att doggen int mår bra hur jag än försöker mata honom rätt   


Men ja, där kom lite av mina Tito-funderingar först. Egentligen hade jag tänkt blogga om mina små hyllerihyllor i köket. För oxå om d har känts lite uppförsbackigt här nån dag nu så gör dom där hyllorna mig lite lycklig. E d konstigt? Jag märkte idag på jobbe, mitt i allt pellava-rusto-paasto-öljy-lisät-fladder, att jag för bara en liten sekund tänkte på mina nya hyllor, o då blev jag GLAAAAAAAD! Visst e d härligt  me sånt? Ni ska få se dom nån vacker dag. Jag bara väntar på att min skylt kommer, sen ska jag ta bild, när d e kompleeeeee, som vår grekiska praktikant säger   


Hejs Svejs från oss!


 





Lördagkväll

Av Loppan - 2015-01-10 18:02

Äntligen e pajen i ugnen! Fick ett tips på grönkålspaj av min far, en glutenfri botten på kikärter o mandelmjöl, d måst ju testas . Receptet är från DN o ni kan hitta det HÄR. 


I övrigt bara undrar jag, fast jag INTTTTE vill klaga, om d faktiskt e omöjligt, eller förbjudet, me dagar då allt skulle gå mer eller mindre bra från början till slut. Ja kan int fatta. Ha skrivi d här förr jag vet, men ja bara blir så trött imellanåt, på motgångar. Dom här jävla patetiska små fucking motgångarna...


Som idag... Allt börjar superbra, ja e till o me nästan pigg när vi stiger opp ti Nicke Nyfiken kl.8 Sen låååånglänk i torrt friskt väder bara Tito o jag. Efter lunch packar vi iväg oss alla 3 ti stan o träffa T & V, oxå d här utan några större nervsammanbrott eller missöden. Söker efter ett par rejäla vattentäta vinterkängor till nästa år, då d nu e rea en gång, o går bara omkring o dallar. Ett tag sen vi sågs sist så d här va efterlängtat. Av nån konstig orsak orkar ungarna oxå riktigt bra, V ligger mesta delen av tiden nerbäddad i vagnen o ser sig nöjt omkring o Pon.. ja Pon e Pon, men ida ändå relativt lätthanterlig o "lugn". Tar en kaffe på Wiklunds ti sist o efter d traskar vi hemåt. Då hinner jag tänka : Vilken lyckad jättekiva dag!


So far so good... Kommer hem o tänker att ja ska ta ut Tito en liten sväng medan ja ännu e påpaltad. Rippe. Of course, hur annars? Va FAAAAAAN??? Ja fattar int mer, ja vet int va ja ska göra för att d djure ska må bra o ha magen i skick!! Känns sååå tröstlöst då man köper specialmat o e försiktig o allt, o så när det har verkat som barfning ÄR hans grej. O visst, nu e hans mage betydligen bättre sen vi börja me rått kött o skippa allt som innehåller spannmål, men ändå.... Nu har det varit ett par sånhärna oförklarliga gånger, o d e ju så man får gråa hår! Sku man ens veta!!!! Nåja, man vet hur natten blir då iaf   


Sen.... när vi e inne igen o jag inser att jag int kan sitta o googla hundmagar hela kvällen (vi måst ju ha måt nån gång) sätter jag då igång me pajen. Hinner typ steka upp lök o vitlök o börja riva grönkålen i strimlor då jag hör en JÄ*LA smäll!! o så gråååt gråååt grååååt o skrik. Springer ti Pontus rum där han tydligen ha halka o slått huvu riktigt ordentligt i golve. Av ljude att döma e jag glad att huvu typ int sprack! Jäklar va rädd man blir, o han me. Sitter i min famn o vrålar en stund o sekunden före blode börjar SPRUTA ur hans lilla lilla näsa fattar jag att snart händer här o skriker åt Nun att hämta papper. Va gör nun? Han säger (ganska lamt) jåå jåå o släntrar iväg..... VISSLANDE!!!! Alltså d där visslandet!! Ja vet int om ni kan förstå så här, men ja. Han visslar alltså en del, en hel jävla helvetes del. Egentligen typ hela tiden. Redan d e enerverande. Då kan ni ju gissa hur man tar d i den här situationen. 


Suck


Nåja, hunden ligger o hummar under borde så ja antar att vi snart ska ta en sväng igen. Före d dock lite paj.



Trevlig lördag på er!!


loppekramar




Blingbling i sjukstugan

Av Loppan - 2014-12-09 20:59

Pling pling på bloggen. En liten tid sen sist  

Eeeeeeevigheter sen sist alltså, men jag hinner inte gå in på allt som har hänt. Egentligen, va ha hänt heller (ha haa) annat än att vi yrar på som bara vi kan. Snart e d Jul o vi förbereder oss me sjukor o nervsammanbrott. Inte gör d någo, d blir alltid bra ti slut iaf. Se nu bara va några dagar hemma som nurse kan åstadkomma, ett blogginlägg!!!

Får akta så d int blir nån vana....  


Iaf, Pon e alltså sjuk. Han e sjuk på alla ställen man kan va sjuk. Nästa vecka ska vi ti rådgivningsdr o kolla upp hans onda mage riktigt ordentligt. Han har klagat från o till nån tid o jag har en känsla, ja ja vill kolla upp d ordentligt helt enkelt. Men d om magen. Före d ska vi bli kvitt öronont, ögoninflammation, berg- o dalbaneåkande feber o en himla hemsk hosta. Han e sjukskriven till Fredag, o som d ser ut nu e jag inte alls säker på att han e i Dagis-skick då ännu. Sitter snällt hemma till dess. D har blivit en hel del Tom & Jerry idag, o så "råka" jag ta ner 130 avsnitt av Pingu   


Jaksaa jaksaa. D här va 8-tiden ikväll. Då orka han ännu dra på smilbanden när jag tog fram kameran. En stund efter d smög han iväg ti min säng, i all tysthet. Hoppas han sku sova lite bättre inatt. Igår vakna han med nästan 40graders feber o va helt ifrån sig. Han blir täppt i näsan om natten o får jättelätt näsblod när han snörvlar o snörvlar, så man får va lite på sin vakt.


Snart blir d Juuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuul (jo, jag älllllllskar julen) o d e främsta orsaken till att jag skriver. Tänkte d blir lite lättare att skriva ner ungarnas (o min egen förstås) önskelista här, så kan den som är intresserad kolla. 


Pontus vill ha allt som har med SPIDERMAAAAN att göra, en enkel radiostyrd bil sku oxå kunna va toppen. Hans kalsipper strl 98-104 börjar va liiiite för tajjta,  små äckliga gubbar i plast får hans hjärta att smälta o Scooby Doo likaså. Smurf-figurer e oxå ganska tilltalande, o deras små svamphus. Han orkar inte alltför ofta läsa eller lyssna men dom enklaste böckerna om Mumin (typ SÅNA HÄR) (inte Vem får paketen eller Vem får blomman), och böckerna om Ingrid & Ivar (inte Ingrid & Ivar, Ingrid & Ivar gör kalas eller Ingrid ska sova) uppskattar han. 


Manolis vill ha det mesta från       . Han älskar popcornkryddor o marshmallowfluff, o KAFFE!! o coffee mate. Autografer av alla d slag slår högt. Presentkort till nya kläder kanske. Stylingstuff till håret går åt en del, deodoranter, tvättstuff o sånt oxå, o STRUMPOR! Böcker sku ja gärna skriva men hittills har ja inte ens fått honom att läsa genom att betala   


o så last but definitely not least    jag själv. Ja önskar mig nya muminmuggar (tex joulumuki, kuusenalla, saippuakuplia, ruusutarha o Toven juhla saknas i min lilla samling. HÄRINNE hittar man alla muminmuggar som kommit ut. En massa godis oxå som jag kan ligga o klämma i mig under min lååååånga jul-ledighet .

Önskar mig oxå en riktigt snörik vit fin jul me en massa god mat o framför allt julgodis. Glögg o hemsk julmusik, sovmornar o långa länkar på tumis me Tito. Ja, o så en liten reservsäck me nerver att ha i gömman nånstans. Så nu vet ni d. 



Kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa

aaam, o fridfull stressFRI juleväntan!!!


LoppaN




SOS

Av Loppan - 2014-07-03 08:43

Sjukstugan här igen. Överallt ligger d sjuklingar. Lätt att tänka på byke o packas när än den ena rumpan ska putsas, än den andra halsen lindras. Stora ljusröda tabletter ska klämmas ner i doggens hals mårån o kväll, o hans rumpa ska putsas så ofta som möjligt, o baddas me örondroppar. Som tur va börjar putsandet gå bättre nu, han ligger snällt o tittar på. Att gå ut däremot e ingen höjdare, han ilar fram som en vessla, lite som han sku försöka komma ifrån gumpen, eller d onda där. Att han ser ut som en albinobabian därbak o folk stannar o stirrar hjälper int heller. Själv ska ja ha i den äckliga antibiotika-sörjan i ögat 4-5 gånger dagligen. Vidrigt, ögat känns slemmigt o grumligt hur länge som helst efteråt, o när d äntligen börjar känns normalt igen, ja då ska nästa omgång i. Bläääh!

Nedan stackar lilla Babian-Tito (d e alltså en stor hotspot han har under svansen, o jag glömt att nämna d)

   

Allt d här sku säkert va helt okej, till o me att Pon sen plötsligt igår hade 39 grader feber. D e ju iaf tur att han inte e på väg me på resan i d skicke. Men ÄNDÅ, att lämna typ alla sjuka,o för här för andra att sköta om o pyssla me, d känns ju int rikit kiva. Och att MIN hals oxå sku börja jävlas, d har ja just nu svårare att SVÄLJA.....

3 nätter nu ha ja vakna flera gånger av ont i bröste/halsen. JA KESTÄR INT!!!! va ha ja rikit vari för en bitch i mitt förra liv?? vafför sån härn otur? Små saker kanske, men dom känns int alls små för mig, dom känns egentligen rikit jätte-mega-stora. Att alla omkring en, dom man har ansvar för, ska gå o va sjuka o ynkliga. Känns ju nog lite som att man int rikit hanterar sin uppgift här i live. Nå ja, så där synkkä e ja ändå int, men äääändå. Sen kommer d ju till andra små bagateller som att alla våra lomapengar nu gått ti veterinärer o mediciner. Gaaaaaah!!!!

Nu sitter säkert nån snusförnuftig perfekt hundmänniska nånstans o tänker "ja ja, kanske saker att fundera på före man skaffar hund", eller så tänker ingen så. Aivan sama, ja e upprörd o besviken o då blir ja oresonlig o osaklig. Knappast nån nyhet för nån.

O här nedan lilla Babian-Ponde, igår i nåt skede när han va som mosigast.


D va meningen att vi sku ti Pargas o se på Jukebox  nu före resan, men int blir d ju någo av d nu heller tyvärr. Ha hört att den e jättebra så d harmar verkligen, men nu e d så här. Ja försöker tänka positivt iaf, i övermorgon e vi faktiskt tibax i Grekland!!!!!!!!!!!!!!!

Ja hoppas min hosta faller av nånstans på vägen, eller int ryms på plane, eller whatever, o att ja klarar av att stänga av där sen, o int går o oroar mig för allt o alla som jag brukar....


Stor Kram,o  ha d så bra så länge!


LoppZ



One more go

Av Loppan - 2014-06-22 20:18

Förlåt, d ha int hörts av mig på en tid igen. D blir allti så mycke allt möjligt dom sista veckorna före semestern, o nu närmar den ju sig verkligen me stormsteg. Stormar gör d iofs annars oxå.... men iaf, FEM dagar jobb kvar, fem ynkliga små fjuttedar. Tänkte på d imorse när vi låg i min säng o fes jag o Pondling. Han e så mööör o go när vi hinner "bara va" nån gång. Ska bli ljuvligt me semester, åtm dom 1a dagarna.....   


BLOGGBUSSEN GOES BILSEMESTER har snurrat på i mitt huvud, även om ja int ha hunni blogga alls så mycke som ja ville, tyvärr. Men iställe för o blogga ha ja varenda gång d ha ploppa opp nå litet minne skrivi ner d på telefonen, så ja sku komma ihåg dom OM ja fick tid över för o blogga. O nu sitter ja då här, nästsista kvällen före tävlingen avslutas, me lite tid över. TILL O ME några superba uurgamla foton ha ja rafsa fram ur lådan under sängen o scanna upp. Ingen behöver springa o gömma sig nu, d e inga såna foton   Ja tyckte om att fotografera ren som liten, o minns att ja hade en liten fyrkantig kamera, som tog lika fyrkantiga kort. Den åkte me mig på resorna. En bråkdel av bilderna finns kvar, o kvalitén kunde säkerligen vara bättre, men d e int d som e pointen, utan känslan som finns i bilderna. D e så länge sen, o minnet e säkert ganska selektivt, men man minns!


Hast-collage numero uno:

   



Bild nr. 1: En bild på ett hus ja kanske tyckte va roligt, eller så va d bilen, eller alla blommorna, nånting va d iaf. D här e säkert från Österrike eller Schweiz kan jag tänka mig...

Bild nr. 2: Visst va dom fiina mina parenteser, ren på den tiden    Ingen aning om var den här e tagen. Ja borde kanske veta, kanske statyn e känd elär nå. Ja ja, whateeever som Manolis sku säga.


Bild nr. 3: Rummpaaaaaaaaa


Bild nr. 4: Många långa åkrar o ängar att drömma sig bort längs.


Och Hast-collage nummer 2:

 

Bild nr. 5: D här kommer ja väldigt bra ihåg. Månne d va lite spännande, får en lite rebellisk känsla i mig när jag ser den bilden   


Bild nr. 6: En saluhall/marknad. Ni anar inte så många såna ja ha vari in i. Mitt absolut starkaste minne från den här va en gammal gubbe me en otroligt stor potatis-näsa.


Bild nr. 7: o sist men inte minst, hästar hästar hästar. Ja älska hästar när ja va liten. Int lika mycke som min hästgalna syster men eftersom ja va jätteallergisk för dom va d ju lika bra.


En sak som alltid för mig tillbaka till barndomsresorna är ALDI. Jo faktiskt, den tyska butikskedjan. Ha ha, nu skrattar nog mor i skogen, minns du ännu? D va där ja köpte den där chokladpuppen som fick namne Pete, efter mitt livs kanske första största (naturligtvis obesvarade) kärlek. Ja spara honom länge o vårda honom ömt, tror till o me han hade ett litet täcke där i sitt plastägg. Sen tröttna ja o åt opp honom. Choklad håller ju int i evigheter. Kanske int kärlek heller, åtm int den sortens...  


Ja kommer oxå jättebra ihåg livet på campingplatserna. Ja tyckte allti d va synd att vi bara stannade en natt eller två på dom flesta ställena. Då lekte alla ungar, d spela ingen roll att vi inte förstod varann. D fanns förstås int nå Iphonar att sitta i tälte me då heller. . .  . .  . . .

Kommer me skräckblandad förtjusning ihåg tvättrummena. Man köpte poletter för varmvatten, o hann just o just stiga in under vattne före d blev iskallt igen. Lååånga rader me duschar där en massa kvinnfolk av olika storlek, ålder o kultur strutta omkring nakna som d sku ha vari d naturligaste i världen. D va lite konstigt tyckte jag då. Lite koncentrationsläger.


En annan rolig sak som faktiskt ha följt me mig än ti denna dag, d e tunnlar. När man åker bil genom Europa blir d att åka igenom en hel del tunnlar, vissa riktigt långa. Vet inte varifrån d här kom men d blev snart "tradition" att hålla andan genom tunneln, hela tunneln. Lättare sagt än gjort om tunneln e många kilometer lång! Där satt man sen blå i ansikte me tungan hängande ur munnen, men andan skulle hållas. Nu åker ja ju int igenom så många tunnlar nuförtiden, men ja ha märkt att ja gör d där nästan utan o tänka på d. Så hårt ha d etsa sig i mitt minne. 


Men jo, nu får d räcka. Kan int hålla på o tråka ut er mer me mina minnen. D finns ju som sagt huuur mycke som helst. Måst ta ut Herr Hund o sen ska ja däcka. 5 dar jobb kvar...


Imo e d meningen att Nunni ska skriva ett litet inlägg om SIN drömsemester. Om han nu hinner. Han har lite tajt tidtabell så här  på sommarlovet. D e ju både Instagram, twitter, kick, fb, ask, o ja vet int vad som ska uppdateras       Tur att man e för gammal för sånt  


Hej hejj så länge!!


Loppan









Ny svensk social app: Mindsneak!